Jag hade en önskan av volontärställe: Jag ville bo så fattigt som möjligt, för att verkligen komma in i deras kultur. Till stor del fick jag som önskat. Jag levde i en fattig liten by utanför Agona Swedru. Ett litet ställe där det varken fanns riktig toalett, elektronik eller fläkt. Jag trivdes oerhört bra. Blev dock jobbigt utan allt det där när jag var sjuk (som i sig blev jäkligt lärorikt). 

 

 

 

Populär brud jag är idag. Vaknade inatt genom att jag frossade och hade plågsamma smärtor i rygg och huvud. När jag slog upp ögonen funderade jag stark på om det verkligen var Julmust jag hade druckit på jobbet... SÅ mycket snurrade världen! Jag tog mig till vårat "sjuk- skåp" här hemma, där det finns en öron temp. Den visade över 39 grader. FRIIIIIIISK. Jag börjde gråta som en liten flicka, samtidigt som jag väckte mamma. "Eh.. Mamma.. var har vi ipren? måste få ner febern, ska ju jobba 7-13 idag". Mamma kollade bara allvarligt på mig och sa "Glöm din dröm. Nu ringer du och sjukanmäler dig". Jag började flänna ännu mer, eftersom chefen garanterad kommer att halshugga mig. Populär tjej man är, när man sjukanmäler sig på julafton alltså:):))))

Nej gud. Nu ska jag trycka i mig en hel karta Ipren tror jag. Sedan lägga mig och vila igen. Förhoppningsvis så pass pigg att jag kan äta lite Julmat och se Kalle Anka med släktingarna i kväll. Hoppas, Hoppas! 

Och.... God jul på er! 

 1. Jag bestämde mig för att åka. Den sjukaste känslan jag någonsin haft. Många tankar cirkulerade i mitt huvud. "Inte fixar jag att resa till Ghana, jag är för dålig på Engelska, jag kommer inte göra någon skillnad, det går inte, jag fixar inte detta". Men trots allt viskade mitt hjärta att jag var tvungen att prova. Testa Ghana. Så. Steg ett var helt enkelt att bestämma sig. 

2. Jag sökte organisationer. Ställde mig själv frågor som: "Vad vill jag arbeta med, hur länge vill jag vara borta, vad vill jag få ut av resan, hur mycket är jag villig att betala och vill jag resa själv". Snabbt svarade mitt förnuft: En liten kortare resa till ett barnhem. Jag bör söka upp någon som också har tänkt åka ungefär samtidigt som jag. Snabbt hittade jag VOLONTÄRRESOR.SE. Där jag även hittade den perfekta resan för mig. 

 

Barn på barnhem får inte uppmärksamheten de behöver. Där finns ingen som berättar att de är duktiga, hjälper till med en svår läxa eller trötstar om de mår dåligt. Vilket alla människor behöver... Min volontärresa var rätt dyr. Just därför sa många "Men fan Julia, skänk alla pengar i stället för att åka själv. Du hjälper barnen mer genom att ge dem pengar".  Men vet ni? En timma på barnhemmet var allting som behövdes. Redan då insåg jag att Volontärer är livsviktiga. För hur mycket pengar man än skänker, så går alltid pengarna åt fel människor - och grejer. Genom att själv åka ner som volontär får man lägga pengarna i rätt händer. Dessutom behövs vårat tänk i Afrika (och andra länder). Vi måste dit och berätta att AGA är fruktansvärt. Att män också bör arbeta och visa barnen hur värdefulla de är.

 

 

På senare tid har jag fått många kommentarer/mail angående mitt Volontärprojekt i Ghana. Jag tycker att det är enormt kul att ni hör av er med frågor. Kommentaren ni ser här uppe fick jag i morse, av Emelie(?). Ett stort tack för dina fantastiska ord, det värmer mitt hjärta:) - Och med tanke på att många nu hör av sig angående min Ghana- resa så har jag tänkt blogga lite extra om detta till veckan. Jag kommer att skriva om: Varför jag åkte som volontär. Stegvis hur jag gick tillväga för att bli volontär, Hur man skaffar ett fadderbarn. Varför volontärer är livsviktiga. Tips till er som snart ska åka iväg. Kommer också visa hur jag bodde och levde. Och extra mycket bilder och minnen från min tid i Ghana. 

Självklart svarar jag på andra funderingar ni har också! 

Tycker synd om mina grannar som bor rakt över. Som kan se in i mina fönster. Det måste vara som världens stördaste film? Idag fick de tillexempel se en bbrruud i köket som dansar å sjunger järnet åt jumusik. Haha herregud... I alla fall blev det Jul CupCakes och Ischoklad idag. Vad tycks? :)

 

En dag jag aldrig kommer att glömma. Aldrig. 

Jag kollade åt höger, där stod Grace och Moises och hoppade hopprep. Deras skratt var som ljuv musik i mina öron. Jag vred blicken någon meter åt sidan och såg regnet droppa in på golvet. "Ännu ett hål i taket" tänkte jag. Mitt eget leende försvann och jag började inse att taket inte kommer hålla länge till - inte i allt detta regn. Det verkligen forsade ner, hela Ghana var likt en blyertspennas spets. Regnperiod. Helvetes period.

 

Min blick sökte igenom hela rummet. Där såg jag Ebanezer stå och dansa tillsammans med Cephas. Beibei satt och bläddrade i en bok i sin trasiga, rosa men söta prinsessklänning. Daniel, Isaac och resten av grabbarna sparkade runt en boll inomhus. De skrek, skrattade och sprang för allt de var värda. - fram - och - tillbaka i rummet. Tillslut fastnade min blick på golvet. På Prince. I mitt huvud tystnades allt skratt från barnen och jag hörde bara Prince. Hans skrik, oron och rädslan. Jag gick fram till honom och frågade hur han mådde. Han bara grät. Jag kände på hans panna. Han var skollhet. Jag lyfte upp honom i min famn och satte mig mot väggen, med Prince i knäet.

Jag torkade hans tårar , vaggade honom i mitt knä och sjöng "trollmor" för honom. Han slutade gråta direkt. En klump infann sig snabbt i min mage. "Vem kommer trösta honom när jag åker hem?". Då kommer ingen trösta honom, då blir han genomskinlig likt en skugga. För i Ghana bryr man sig inte om barn som gråter, speciellt inte barn på barnhem. Där måste barnen fort le igen, annars kommer piskan fram. För visste ni det?  Barn i Ghana blir slagna. Min volontärkompis Jessika har sett våra barn på barnhemmet bli slagna med en planka.... fy fan. Äckliga jävla värld. 

 

 

 

Hade en tok-mysig kväll med släkten igår. Vi firade min "lill kusin" som fyllde hela 16 år. Det blev tårta, mat,  lekar, spårat och bara heeeel kul:):) - Jag älskar verkligen min släkt. Alla är så himla fina.

 

 

Jag sitter fortfarande och ler när jag tänker på lördagen. Så himla roligt jag hade, hela dagen. Bara massor av fantastiska människor som var med och firade mig. Lycka :). Dessutom är jag helt tårögd av alla fina presenter jag fick. helt sjukt vilka fina vänner, släktingar och Familj jag har!! <3

 

 

Bakade Cupcakes i lördags. Vilket faktiskt blev succe. Gillade av alla. Dessutom superenkla att göra. Bara för att jag känner mig snäll idag, delar jag med mig av det fantastiska receptet (till viss del, påhittat av mig själv).

Muffins
125 gram smör.
2 ägg.
2 ½ dl socker
1½ tsk vaniljsocker.
½ tsk bakpulver
1 dl kakao. 
2 dl vetemjöl.
ca 15 dumle kakor. 

Smält smöret. Vispa ägg och socker vitt och dröm-fluffigt. Blanda alla torra ingredienser och sikta ned i smeten. TIllsätt smör, lite i taget och blanda till slät smet. Fyll muffinsformarna till 3/4 och tryck ned dumle i varje. Grädda i 200 grader ca tio minuter. 

Glassyr CupCake
200g Philadelphia.
60g Rumsvarmt smör.
2dl Florsocker.
1tsk Vaniljsocker.

200g vit choklad.

Smält Chokladen. Låt svalna. Vispa smör + philadelphia jämt. TIllsätt vaniljsocker, socker och florsocker. Blanda ner smälta chokladen och vispa till krämig frosting. Ställ i frysen ca 10 minuter. Sedan är det bara att pyttsa ut på muffinsen (som har svalnad) och dekorera. 

NJUT

Gårkvällen blev fan kul. Jag fick bjuda på fika och umgås med roliga människor hela kvällen. Vi lirade spel, sjöng, fjortisfotade å hade det brabrabra. Alla var så jäklaaa taggade och då slutar det alltid på topp!! 

Vid tolv  drog vi ut på krogen. Allstar. Där sjöng de för mig, sedan sa hela världen grattis (skämdes inte alls). Därefter drog vi vidare på Verandan. Dansa, dansa och billiga drinkar. Wihoo! Två drog vi på max och var inte hemma förrän halv fem i morse (sega brudzzzzz). Matilda och Elin sov hos mig, så har vi bakis-hängt hela dagen. Pizza, cola, tv och bara chillat! - Tjejorna drog just hem & nu ska jag städa!!

 

 

 

Lättaste frågan på hela listan. Självklart har jag han på bilden som idol? Han sitter på bästa rösten, charmen, låtarna, liveframträdandet, ja - allt. Gavin DeGraW 

Måndag: Jobb 8-12 | Träna 14-15 | Middag hos Angelica 18.00
Tisdag: Jobb 7-14 | Fixa naglarna 15-16 | resten av kvällen: fixa tvOSV i lägenheten m emil.
Onsdag: 10-14 stan med Elin | 15-16 handla |16.45-17.45 träna | Hem till Stackis! 
Torsdag: Jobb 7-16 | 18.00 STÄDA min sjukt stökiga lägenhet!!!!!
Fredag: Jobb 7-10 | Spinning 12-13 | Baka 14-18 | Fikafrämmande!!
Lördag: FYLLER 20 ÅR! Baka-systemet- ca 20 älskade ur släkten kommer hit och fikar/firar mig (på mina 36kvm, haha) - tårta med vänner-SKÅL ALL IN-ut! <3
Söndag: bakishäng. 

Lämna in T3:or. Betala räkningar. Summerburst. Hitta vinterskor. Beställa från Fitnessguru. Skicka brev till mitt fadderbarn. Handla nya träningslinnen. Fixa jobb julhelgen. Ringa Chefen. Fixa ny  delegering. Möten. Äta. Sova. vaGladÅbliFrisk.Hehehehehehe pust! 

 

Borde kanske sova. Klockan ställd på 05.00

 

 

Folk ser garanterat min familj som en "Normal Svenne familj" typ. En pappa som sitter på kontor, en Sjuksköterska till mamma och en bror som lirar hockey. Vi bor i hus bredvid älven, äger tre volvo och en båt. Har två katter och kan äta "korv och makaroner" en torsdagkväll. U know, precis som alla andra..?

Men ändå är min familj rätt ball. Jag menar: Pappa tryckte alltid i mig godis när jag var liten, för att jag skulle sluta gråta (haha). Mamma är stackarrn som får lyssna på mina problem 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan. Emil är han som tvingar mig att se serier som OC & One tree hill. Hehehe. Jag gillar min familj. Jag gillar hur min mamma alltid bryr sig för mycket och alltid är orolig. Hur min pappa alltid skämt spänner sig på bild, är totalt oblyg och alltid gör det han tycker är rätt. Och Emil, som alltid tror att han är mycket häftigare än han egentligen är :')