Självkänsla är det snyggaste som finns. Jag älskar folk som tror på sig själv. Jag tycker att det är sjukt snyggt när människor håller på med saker som dem brinner för. En ganska ful kille som har intresse för bilar, blir oftast jäkligt snygg när han står där med sin bil och skruvar - för där har han en stark självkänsla. Samma sak med killar som kan spela gitarr, åka skidor eller är en bra försäljare - när folk gör saker som dem är bra på kommer självkänslan som ett brev på posten och de blir så mycket snyggare! Håller ni inte med??

När någon frågar mig vad jag tycker är snyggt hos en kille brukar jag svara "självkänsla å självförtroende". För folk som bär med sig en god självkänsla blir snygga oavsett om de har märkeskläder, muskler eller en omega klocka. (Dock tycker jag att det är viktigt med en fräsch utsida - för det visar att man kan ta hand om sig själv). 

Samma sak är det med oss tjejer. Om vi bara skulle boosta oss själva med en bättre självkänsla skulle vi alla bli så jäkla mycket snyggare... Men en sak jag har lärt mig är att jag ALDRIG kommer ändra på mig själv för någon annans skull. Jag är den jag är av en anledning och thats it. Jag kommer alltid vara en tjej som säger konstiga saker, skrattar när jag egentligen inte får & älskar choklad. Take it or leave it! 

Kom ihåg att du duger som du är. Att du är super mycket snyggare än du själv tror och att du är fan grym! 

Visst har du drömmar och mål med livet? Visst vill du ha dendär underbara killen? Drömjobbet? Eller kanske bara frid med din spegelbild? - För allt det är du värd!!! Den enda som kan stoppa detta är du själv. För du skapar faktiskt själv den du är. 

Jag har alltid varit blyg och dålig på att säga vad jag tycker om saker. Detta har jag tränat på och nu vågar jag stå för mina åsikter. Det är helt underbart (Livet blir mycket roligare). Och om jag säger någonting som andra tycker är dåligt? So what? Det ändrar ändå inte MIN åsikt? Och den är viktigast för mig? - jag har dessutom blivit superbra på att ge komplimanger åt andra. Säga vad de gör bra och försöka lyfta upp dem.  TESTA DET, FÖR DE ÄR KUL!

Det ger ingenting att hata sig själv. För DU kommer ändå vara DU resten av livet. Lika bra att älska sig själv, sin personlighet och utsida - Livet blir mycket roligare då. Eller hur? Fan, ta livet med en nypa salt och ha kul... Du måste våga säga saker som får dig röd i ansiktet - Du måste våga göra fel - Du måste bjuda på dig själv - Du måste lita på dig själv.

Jag tror på dig och allting du tar dig för. Du fixar mer än du själv tror ! <3

Sommaren är dubbelmoral. I sinne. Jag menar, först älskar vi sommaren och allt vad som hör den till. Men ändå hatar vi våra bikini kroppar? VI hatar att visa oss i bikini och har haft ångest halva året inför "beachen 2013". 

Men vad är det egentligen vi hatar så fruktansvärt mycket mer våra (egentligen perfekta) kroppar? Varför finns det inte en människa som är nöjd? Vi har ben som kan ta oss var vi vill här i livet, en röst som kan snacka oss fram och en mage som tar hand om maten (som vi måste äta för att inte svälta, som folk i Afrika)... TÄNK om ungdomarna i Afrika skulle gå runt med våra komplex? Det hade varit fruktansvärt patetiskt, ytligt och bara sjukt. 

Nej. Förtusan. Du kommer att leva i din egen kropp resten av livet. Du vinner inte ett skit på att hata den och "tänka om". Tänk istället "This is me och jag är snygg som fan". Eller... så tänker ni lite mer som Petra Medle "Jag har ett bra självförtroende, jag tror att alla killar blir kär i mig". 

Sommaren är en helt underbar tid. Kasta inte bort den på din dåliga självkänsla. Se sommaren som ett ypperligt tillfälle att träna dina komplex istället. Som jag. Jag tycker inte om mina "shorts ben" men jag använder shorts varje dag bara för det, dessutom säger jag till min spegelbild "Snygga ben". Hehe! 

Tänk er en vardag med ständig kärlek åt dig själv. En vardag utan självkritik. Knappt någon i Sverige är nöjd över sin kropp. Varför kan vi inte bara bli det - vi skulle nå så jävla långt i våra karriärer och drömmar med "jag tror på mig själv" tänket!! 

 

Ska vi inte spricka myten? För vi är visst good enough.

Tänk om vi skulle älska oss själva, alltid lita på oss själva och veta att vi duger? Tänk så jävla långt vi skulle komma då. Vi skulle våga mycket mer och på så vis nå våra mål och älska att leva, varje dag. Snälla. låt inga självkritiska "jag duger inte" tankar förstöra din vardag. För du kan visst.

Livet är inte alltid lätt, lyckligt eller underbart. Livet kan vara påfrestande, både smärtsamt och jobbigt. Man lär sig av sina misstag, och det finns alltid en mening till att man gör dom. Det kan vara både gott och ont. Ingen är som sagt "perfekt" även fast folk tror att dom är det. Ingen ligger "högre" än andra, ingen är heller större eller bättre....

Två personer gav dig livet till en anledning, du lever bara en gång. Kasta allt som får dig att må dåligt åt sidan, Håll huvudet högt. Faller du, res dig upp igen ilska,orolig eller gråtfärdiga ögon. Gå vidare, kämpa på. Du är stark, även fast du själv inte är medveten om det.

 

Smal midja. Raka och vita tänder. Stora ögon. Stora läppar. Långt och blont hår... Ja, av alla dessa "krav" stämmer jag in ungefär 0 %. Jag ser inte alls ut som man "ska göra". Men vet ni? trots det så fixar jag mitt jobb, jag fixar Afrika & kommer antagligen fixa en vidareutbildning - och tjäna pengar som gräs? (haha nämen ni fattar).

Jag vet att jag inte har blont hår, uppumpade läppar och vikt 42kg. Men jag vet också att det är en sån liten del i det hela. Dessutom är det utstrålningen som gör en person fin. Har ni tänkt på det? Folk som kommer in i ett rum och visar självsäkerhet, ett leende & "HEJ HÄR ÄR JAG". De personerna blir oftast snygga också. Medan personer som lite försiktigt kommer in och "hihih hej..urr-rsäkta hihi här är jag". handlöst blir liiite fulare.