Måndag 17 Augusti

 
 



Kommentarer
» hanna

hej julia!
vill bara börja med att säga att du är så otroligt fin. Det är såhär att jag oroar mig ständigt, hela tiden.
Att mina vänner ska lämna mig, är rädd också att folk ska ogilla den jag är därför så blir det oftast stelt med människor och det känns hela tiden meningslöst att vara med folk för jag mår så otroligt dåligt. Jag tänker hela tiden på hur jag är och vad jag ska säga.... jag vill bara släppa på tankarna men jag vaknar varje dag med samma tankar och oro/ångest. Jag har gått till psykolog och försökt med allt. Jag vet inte hur jag ska få den där sköna avslappningskänslan att komma bara när jag kan vara mig själv. Jag gillar mig själv då märker jag för jag känner mig så spontan/rolig då. Jag vill bara kunna leva ut den jag är och sluta vara så orolig att mina vänner ska sluta umgås med mig och istället bara skina och vara glad. För jag är en trevlig människa som förtjänar att ha kul och må bra. Men samtidigt så tänker jag för mycket.... vill bara kunna leva...

Svar: Hej Hanna och tack för din kommentar, så snälla ord:). För det första känner jag igen mig i allting som du skrivit, för jag har varit precis där. Ständigt nervös var man, vilket är extremt jobbigt. Sedan började jag inse att "jag är jag", jag kan inte vara någon annan än mig själv. Så spelar det ingen roll vad andra tycker om mig! Det hjälper även att umgås med folk som faktiskt lockar fram det bästa inom en.... Men jag vet, om man är deprimerad är det inte lätt att vara sig själv, hjärnspöken ställer till det och allting känns omöjligt. Tips är att fortsätta gå hos psykologen och fortsätta umgås med dina vänner så ofta du kan. Du måste hitta dig själv, för det är precis som du säger. Du är värd att må bra och att leva! maila mig på [email protected] om du vill surra vidare. Styrke kram till dig!
Juliaajoo


Kom ihåg






Trackback