För exakt 104 dagar sedan lovade jag mig själv en sak. Att våga leva. Att släppa på mina höga prestationskrav. Att leva utanför boxen och bara vara spontan. Att sova dåligt, skratta mycket och skapa minnen. Att leva liksom. Utan tråkiga vardagsrutiner.

"Ni vet den pirriga känsan som finns i magen när man är kär? Precis så känns det när sunda förnuftet lämnar kroppen".

För bara 104 dagar sedan var det nyårsafton och ni ska bara veta vilka framsteg jag har gjort. Idag lever jag varje dag. Jag säger JA istället för NEJ. Byter ut träningspass mot spontana påhitt - som blir till sköna minnen. Jag vågar släppa nya människor in på mitt liv, utan att vara livrädd. Nu lever jag liksom. Och vet ni? Jag trivs så jävla bra.

Jag älskar att jag faktiskt har skapat livet jag vill leva. 


Det är precis så de fungerar. Man skapar själv personen man vill vara & livet man vill leva. Det finns ingen annan som gör det åt en. För visst har du också sett personer på stan/internet och tänkt "åhh, sådär vill jag också vara som människa och det livet verkar så jävla mycket roligare än mitt". Men skapa dig ett liknande liv då? Det handlar om att kämpa och jag lovar, det är inte lätt. Men det är värt det. Man måste bara bestämma sig. Vi lever faktiskt bara en gång. Kasta inte bort det. Vill du inte må dåligt? Förstör det som förstör dig. Livet är faktiskt himla fint.

Och du är värd ett bra å roligt liv.