Lever helgen som en pensionär. Igår strök jag alla planer för film och godis framför bra filmer. Men somnade klockan 20.00 i soffan & vaknade klockan 09.00 i morse. Idag har jag inte heller gjort så mycket, morgonpromenerat, ätit en god frukost, tagit en lång dusch & funderat lite över together as one.

Kommer även stryka kvällens planer och åka hem till min familj istället. Vara mammas lilla flicka, bli bjuden på mat och bara må gott i soffan... Ibland kan jag fråga mig själv hur det kommer bli när jag är 40 år? När jag själv är mamma och inte kan vara "lilla Julia som behöver sin mamma ibland". 

Samtidigt vet jag att ingen kan vara stark jämt. Ibland måste man gråta och rasa ihop, för att sedan byggas ihop igen. Oavsett ålder, kön eller situation. Det är faktiskt okej att vara trött och slut ibland, det är till och med okej att gråta. Kom ihåg det. Själv behöver jag alltid bryta ihop lite när livet haft för högt tempo alldeles för länge. Och när många i min omgivning mår dåligt, då dras jag ofta med! Näe, ikväll ska äta choklad också.  justeeeeee!